Ok nu har vi kommit fram till att Casper har blivit kompis med trottsen. Dock har det sina fördlar........ konstigt nog. Han har aldrig borstat sina tänder bättre, han har aldrig kramats mer, och detta endast pga att jag säger till honom att han inte får. Undrar hur länge detta ska vara........ Han ska till dagis i morgon tyvärr så tror vi att han kommer bete sig likadant som de andra dagarna. Han gav mormor enorma skuldkänslor idag, hon var en runda här idag för att hämta sin cykel och kom in för att leka en liten  stund med honom. När hon skulle cykla hem så brast Casper ut i världen gråtattack, han ville följa med mormor. Detta resulterade lite i att Mormor bestämmde sig för att hämta honom i morgon på dagis. Han vet hur man ska göra nu för att få sin vilja igenom. Tur att det inte fungerar på mamma och pappa, mer än när man råkar skadda honom på nått sätt, som nu ikväll. Sandra öppnade ytterdörren  och skulle kolla ut, när hon stängde dörren så var han snabbt ute med handen, så han lyckades att klämma ett finger. Sandra fick tyvärr ta en dust av skuldisar, som tur var gick det över med lite plask i vattnet en ny blöja och en flaska välling, han är väldigt lättmutad. Det jag har kommit fram till är att våra barn är den bästa utpressaren i världen, och J*vlar vad de är duktiga på det. Skicka in ett par 2-3 åringar på nästa fackavtals förhndling så kan  vi säkerligen alla gå med vinst + grattis blöjor. =)